Ska jag tanka fullt innan båten tas upp, eller är det bättre att låta tanken stå nästan tom över vintern?
Frågan kommer varje höst. Ofta kommer den från någon som i våras skruvade loss glaset på vattenavskiljaren och hittade en centimeter klart vatten under dieseln. Vattnet kom inte från någon tankstation. Det bildades i tanken, droppe för droppe, medan båten stod på pallbockar och väntade på maj.
Det låter som en småsak, och ofta är det en. Men vatten i en dieseltank kan också vara början på en kedja som slutar med igensatta filter, en motor som tappar varv mitt i en farled och i värsta fall skadade insprutare.
Luften ovanför dieseln
En dieseltank är aldrig helt sluten. Den har en avluftning, oftast en liten rörstuts i skrovsidan eller på däck. Genom den andas tanken i takt med att temperaturen växlar. När luften i tanken värms upp en solig dag pressas en del ut. När det blir kallt på natten sugs ny luft in, och den luften bär med sig fukt.
Tankväggarna följer utetemperaturen snabbare än luften inuti. När den fuktiga luften möter en vägg som är kallare än daggpunkten kondenserar vattnet, precis som på insidan av en kall fönsterruta. Dropparna rinner ner, och eftersom vatten är tyngre än diesel lägger de sig på botten.
Hur mycket det blir beror på flera saker samtidigt: hur stor luftvolym som finns ovanför dieseln, hur mycket temperaturen svänger mellan dag och natt, var båten står och vad tanken är gjord av. En ståltank i en båt som står ute på ett blåsigt varv på västkusten, där hösten är mild och fuktig och vintern pendlar runt nollan, har helt andra förutsättningar än en plasttank i en båt som står i en isolerad hall.
Varför blir det värre när båten bara står?
Samma andning pågår förstås hela sommaren också. Skillnaden är att dieseln då förbrukas och fylls på, och en del av vattnet som bildas följer med till vattenavskiljaren och fångas där. På land står allt stilla, och vattnet får ligga orört i månader på samma ställe i botten.
Det är där problemen börjar. I gränsskiktet mellan vatten och diesel kan bakterier och svampar växa. De lever i vattnet men livnär sig på kolväten från dieseln, och det de lämnar efter sig är en mörk, slemmig massa som båtfolk brukar kalla dieselpest. Den syns ofta först som ett brunt eller svart lager i filterglaset, eller som ett filter som sätts igen långt snabbare än det borde.
Biokomponenten i dagens diesel spelar också in. Den inblandning av förnybart bränsle som numera är vanlig i pumpdiesel kan, beroende på typ, binda mer vatten än ren fossil diesel. Hur stor betydelse det har i en enskild båt är svårt att säga i förväg. Det beror på vilken diesel som tankades senast, hur länge den har stått och hur fuktig hösten blev. Två båtar med samma motor på samma varv kan se helt olika ut när glasen skruvas loss i april.
Mikrobiell tillväxt tar dessutom tid. En tank som klarade sig fint efter förra vintern är ingen garanti för att den gör det efter den här.
Full tank eller nästan tom
Det vanligaste rådet är att tanka fullt innan upptagningen. Ju mindre luft som finns ovanför dieseln, desto mindre fuktig luft kan andas in och desto mindre väggyta finns det där kondens kan bildas. Rådet är logiskt, och det är det många varv och motorverkstäder ger.
Alla håller ändå inte med. Ett annat synsätt är att köra tanken så tom det går på hösten och fylla med färsk diesel på våren, eftersom diesel åldras och en full tank med gammal diesel inte nödvändigtvis är bättre än en halvfull. Båda sidor har en poäng. Den som kör mycket och omsätter dieseln flera gånger per säsong har sannolikt mer att vinna på en full tank. Den som har en stor tank och kör några helger om året kan ha diesel i tanken som är både ett och två år gammal, och då ser kalkylen annorlunda ut.
Några saker brukar de flesta ändå vara överens om. Vattenavskiljaren ska tömmas på hösten, inte bara på våren, så att det vatten som redan finns inte får stå hela vintern. Avluftningen ska sitta så att regn och stänk inte kommer in den vägen. Tanklocket ska vara tätt, med en hel packning. En sliten O-ring i locket kan släppa in mer vatten under en regnig höst än vad kondensen ger på hela vintern, i synnerhet om locket sitter där vatten blir stående på däck.
Tillsatser som binder vatten eller bekämpar mikrobiell tillväxt finns att köpa och används av många. De kan vara ett komplement, men de ersätter inte att faktiskt tappa ut det vatten som redan ligger i botten.
Våren, innan någon vrider om nyckeln
Vilket av råden som fungerade märks först på våren, och det lönar sig att kontrollera i samma ordning som bränslet själv färdas: från tanken genom förfiltret och vattenavskiljaren, vidare till motorns finfilter och insprutningen.
- Tanken först. Har tanken en bottenkran eller en inspektionslucka, ta ett prov från botten i en glasburk. Klar diesel är ett gott tecken. Ett vattenlager eller mörkt slem i gränsytan betyder att tanken behöver tömmas eller rengöras innan något annat görs.
- Vattenavskiljaren. Tappa ur tills det bara kommer diesel och lägg märke till hur mycket vatten som kom. Mängden säger mer om tankens skick än en enskild kontroll av filtret.
- Filtren. Byt förfiltret om glaset eller insatsen har beläggning, och byt motorns finfilter enligt motortillverkarens intervall. Lufta systemet efteråt.
- Provkörning på land. Med kylvatten anslutet, låt motorn gå en stund och titta i filterglaset igen. Nytt vatten efter några minuter betyder att det finns mer i tanken än provet visade.
- Första turen. Håll dig nära hamn och ha en reservinsats till filtret ombord. Det är under de första timmarna i sjögång som bottensatsen rörs upp.
Den sista punkten är den som oftast glöms. En motor som stannar för att filtret har satts igen gör det sällan vid bryggan. Den stannar när båten är på väg ut, i ett trångt sund eller med vind mot land, och en drivande båt hamnar inte alltid på djupt vatten.
Vinterhalvåret är också den tid då allt under vattenlinjen går att nå utan dykare eller lyft. Därför brukar kontrollen av bränslesystemet hamna i samma period som propellern tas av för översyn. Hos Propellerteknik och andra verkstäder som arbetar med reparation av propeller i Göteborg är det under vintern som propellrar lämnas in för riktning och balansering, eftersom båten ändå står på land och propellern kan vara borta i veckor utan att någon saknar den. Samma resonemang gäller tanken: det som görs i november behöver inte göras i stressen veckan före sjösättning.
Hur mycket vatten som är för mycket finns det inget enkelt svar på. Några droppar i avskiljaren varje vår är normalt i de flesta båtar. Blir det mer för varje år, eller kommer slemmet tillbaka trots nya filter, är det tanken och inte filtret som behöver åtgärdas.



