I januari och februari skjuter medlemstillströmningen i höjden. Första halvåret är alltid den period då fackförbunden ser störst rörlighet i medlemsregistren, både vad gäller inträden och utträden. Mönstret har varit detsamma under två decennier.
För den som aldrig har jobbat nära förbundens administration kan det låta märkligt. Men bakom siffrorna finns en logik som hänger ihop med skatteåret, avtalsförhandlingar och budgetcykler på arbetsplatserna.
Avtalsförnyelser driver intresse i början av året
De flesta kollektivavtal inom LO-området löper från april till mars eller januari till december. När avtal ska förhandlas ökar intresset för vad förbundet faktiskt gör. Medarbetare som har funderat på medlemskap under hösten tar steget när avtalsförhandlingarna närmar sig.
Samtidigt börjar arbetsplatser som inte har kollektivavtal få frågor om lön och villkor i samband med årsskiftet. Det leder till samtal som ofta slutar med ett medlemskap.
Skatteåret synliggör avdragsrätten
Medlemsavgiften till fackförbundet är avdragsgill i deklarationen. Den som går med i ett förbund i januari får fullt avdrag för hela året om avgiften betalas i förskott, vilket många förbund erbjuder.
Det gör att kostnaden för medlemskapet minskar med ungefär en tredjedel för de flesta inkomsttagare. För någon som tjänar 35 000 kronor i månaden och betalar 250 kronor per månad i avgift motsvarar avdraget ungefär 1 000 kronor per år. Det märks i plånboken.
Förbunden vet om det här mönstret och anpassar sina kampanjer därefter. Rekryteringskampanjer startar ofta redan i november och fortsätter till mars.
Sommaruppehållet slår hårt mot aktiviteten
Från mitten av juni till mitten av augusti är det nästan tyst i medlemsregistren. Det beror inte bara på att folk är lediga. Förbunden själva har stängt eller bemannat minimalt, vilket gör att telefoner och mejl inte besvaras lika snabbt.
De arbetsmiljöärenden som kommer in under sommaren hamnar ofta i kö. Skyddsombuden har semester, och utan representation på plats blir det svårt att driva processer framåt.
Samtidigt sjunker antalet uppsägningar och omorganisationer under sommarmånaderna. Det betyder att den typen av konflikter som driver folk till facket inte heller uppstår i samma utsträckning.
Hösten är omorganisationernas säsong
I september börjar företagen planera nästa års budget. Det innebär ofta att förändringar i organisation och bemanning diskuteras redan under hösten. Varslen och omplaceringsbesked kommer ofta i oktober och november.
Det är då som många anställda söker upp facket för första gången. Problemet är att om man inte redan är medlem kan förbundet inte företräda personen i förhandlingar som rör händelser före inträdet. Den som går med i november för att få hjälp med en uppsägning i oktober får vänta till nästa konflikt.
Förbunden försöker informera om den här begränsningen, men budskapet når inte alltid fram. Resultatet blir besvikelse och ibland utträde några månader senare.
Vilka som går ur och när de gör det
Utträden sker oftast i två vågor. Den första kommer i mars och april, när folk har fått sin skatteåterbäring och inser att de inte längre behöver avdraget. Den andra vågen kommer i september, när sommarens stillhet har fått medlemskapet att kännas mindre angeläget.
Förbund som inte har lyckats hålla kontakt med sina medlemmar under sommaren ser ofta en topp i utträden under hösten. Det handlar inte om missnöje med förbundets insatser, utan om att medlemskapet har glömts bort.
De som går ur tenderar att vara yngre än 30 år eller äldre än 60. I båda grupperna är kopplingen till arbetsmarknaden mer tillfällig, antingen för att karriären precis har börjat eller för att pensionen närmar sig.
Digitalisering förändrar säsongsmönstren
Sedan mitten av 2010-talet har allt fler förbund öppnat för digital ansökan och digital hantering av ärenden. Det har jämnat ut kurvorna något, men inte brutit mönstret helt.
Fortfarande är det avtalsförhandlingar, skatteåret och semesterperioder som styr flödet. Skillnaden är att …
